I protected my heart truly
I've got lost
In the sounds I hear in my mind
(Fidelity - Regina Spektor)
Klockan är 08:46, mitt hår luktar gott och jag har ätit havregrynsgröt.
Tre mycket konstiga faktorer att lägga ihop till ett vettiga svar. Och jag måste nog göra alla som försöker besvikna. Det finns inget vettigt svar.
Det finns däremot ett ganska ovettigt.
Om exakt tolv minuter(hon har blivit 08:48) kommer Steff hit. Eftersom jag är frilufsmänniska, eller ja, eftersom jag är frilufsmänniska egentligen, och eftersom Steff är antingen galen eller en aning dum, så ska vi göra en expedition. En expedition så spektakulär och farlig som det går att föreställa sig. En expedition som ingen någonsin försökt sig på innan, eftersom den är så meningslös.
*trumvirvel*
Mina damer och herrar....Expedition Hallandsleden!
Vi ska alltså följa Hallandsleden ifrån Älvsåker, där jag bor, ner till Idala där Steff bor. Det innebär att vi ska gå lite mer än tre mil. För att skriva något lite mer seriöst, så tycker jag faktiskt att det ska bli riktigt skönt att röra lite mer på sig. Dessutom ska det bli väldigt skönt att komma ut i naturen en dag, nu när jag inte åkte med på den årliga fjällresan med familjen.
Förmodligen kommer Steff inte att orka gå hela vägen. Förmodligen kommer vi att smälta i solen(som äntligen kommit nu!), dö, gå vilse, bli uppätna av smådjur och annat otrevligt, men det för ingenting. Det ska bli skönt ändå, och jag behöver det här. Jag förtjänar faktiskt att få göra något jag verkligen behöver. Och jag vet att jag själv orkar. Det är Steff jag oroar mig för(det må låta kaxigt, men det är sant) , men som tur är litar jag på honom.
En minut kvar nu.
Skogshälsningar!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar