Säkert årets varmaste dag och organiska föreningar.

i ditt öga var en storm jag såg
som sommarsnö

(Den döda vinkeln - kent)

Tänk er att det är säkert årets varmaste dag. Tänk er att det är så skönt att man vill blunda och bara andas när man går till tåget. Tänk er då att man är en Johanna och dagen innan har mailat en massa franska-klassen människor om att de borde komma och plugga franska med en. Tänk er att man på den säkert årets varmaste dagen väljer bort den lagom oklippta gräsmattan för att i tre och en halvtimma plugga den utlovade franskan med dessa vänner. Duktighetspoäng ? :)
(ja, jag åt glass efter skolan....två gånger...)
(ja, jag satte mig på altanen när jag kom hem)

Wikipedia är och har alltid varit en intressant vistelseort för all världens kunskap och roligheter. Om du frågar mig är det ett mycket trevligt exempel på saker man kan göra för att döda tid. Tyvärr är det ytterligt få vuxna (och tråkiga) människor, typ lärare, som uppskattar denna plats. Därför gör min kemilärare mig lite glad, hon är allmänt positiv till allt, även till wikipedias bilder på strukturformler och annat. Idag använde jag wikipedia för att kolla antalet isomerer till några kolväten. Alltså, jag undrar om jag blivit vuxen. Först sökte jag på hexen. Då kom det upp en ett stycke lång redogörelse för någon halvt okänd person vid namn hexen. Hallå!? Hexen är en vanligt förekommande alken. Sedan sökte jag på brom, som kan utgöra en reagenslösning vid blandning med vissa kolväten. Nu kom det upp en artikel om brom. Dock stod det längst upp, jag citerar: För karaktären Brom i Eragon, se Lista över karaktärer i Eragon. Det sista var jag tvungen att göra till en riktig länk, för att visa på dess viktighet. Wikipedia användare - all kunskap må vara bra, men all kunskap är inte rolig. Speciellt inte på fel ställe.

Idag har också hänt lite annat roligt. Till exempel chattade jag med min vän malin, som legat i skogen och haft feber hela veckan. Hon frågade vad hon skulle göra för att bli bättre, jag gav några förslag och sa sedan att hon nog ändå har svininfluensan (obs!, nowadays common joke mellan mig och några vänner, eftersom alla tycks bli förkylda i Gbg, samtidigt som tidningarna panikar om ny epedemi). Malins reaktion var: "Haha. Svin. Nej men säg vad det är för något!"
Hon hade helt isolerat sig i skogen under några dagar och helt missat att, som ju tidningarna påstår, vi alla snart kan vara döda på grund av nästa helvetes fasans virus....det där kanske uttryckte lite av vad jag för övrigt tycker om hysterier av dylikt slag...hrmmhmm...

*Om du inte har råd att köpa mycket lockande sommarkläder pga brist på kommande sommarjobb - tänk över hur du kan göra en makeover på din garderob. Jag hittade minst två par jeans att klippa av och några nästan-inte-för-små t-shirtar på översta hyllan. Nice.

Mat och röda axlar

du är inte vackrast i världen
världen är vackrast i dig

(Inte vackrast i världen - Emil Jensen)

Ooouups, söndag igen och jag har spenderat dagen med att hälla i mig säkert flera liter te och skratta med Jennie. Jag ritade ett fint diagram, i olika färger, och känner mig lite stolt. En styck påbörjad redovisning av statistisk undersökning - check!

Igår blev jag solbränd på ena axeln. Jag satt lite snett på altanen och läste tidningar. Insåg mitt misstag när jag tittade i badrumsspegeln. Jag är i alla fall inte blek längre.

Idag åt jag vegetarisk icke-köttfärs, alltså färs. Det var gott, men den var transporterad från typ...Tjeckien. Jag kom att tänka på att en del vegetarianer har ett lite smalt perspektiv. Visst, att inte äta kött är ett val. Men att inte äta värktabletter och vitaminer testade på djur, att inte röka tobak som odlats av små fattiga barn och transporterats från var-vet-jag i mexikanska golfen, att inte dricka alkohol som framställts av ändliga resurser som kan användas till annat och att tänka aktivt, det är också ett val. Tänk på var era cigaretter kommer ifrån innan ni blir populist-veganer. Och nu har jag antagit en mycket cynisk ton, så här inför veckoslutet. Förlåt mig inte, bli gärna arga.

Obs, obs, Ola Salo skriver på nytt material. ! ! !. Om det är något jag skulle kunna tänka mig att tälta utanför konsertlokaler och skivbutiker för, så är det detta. Jag räknar dagarna till en oförutspådd framtid.

* Om du inte fått något sommarjobb - ta med en papperskasse till biblioteket. Låna alla böcker med fina framsidor och roliga färger och ägna lovet åt att läsa på gräsmattan. En klippa går också bra.

Gör en liten insats.

För mig, mina vänner och jättemånga andra barn och ungdomar i Kungsbacka har kulturskolan i många år varit ett fantastiskt centrum för både kunskap, inspiration och glädje. Personligen tycker jag att det är en av de saker som Kungsbacka kommun, som i övrigt lämnar ganska mycket att önska, skött riktigt bra och som jag förstått är få förunnat. Därför tycker jag att det är jätteviktigt att vi inte låter kommunen begå ett allvarligt misstag genom att på grund av lågkonjunkturen skära ned på kulturskolans resurser. Låt lärarna där behålla sina jobb - låt barnen och ungdomarna ta del av kulturen. Skriv på här. Jag lovar att det går fort.

Vitsippor och lite ilska

Jag ser tillbaks på mörka moln
Som heter ånger sorg och skam
Dom kanske krossar mig en dag
Men till dess var det jag som vann

(Det är ett idogt jobb att driva ungdomen ur sin kropp - Markus Krunegård)

Det finns vitsippor i min trädgård. De liksom tittar på mig. Jag borde verkligen gå ut.

Plugga aldrig matte tills ni får ont i huvudet. Det är bara ett gott råd. Låt bli det och ni kan rädda er själva från aggressioner och en släng av förtvivlan orsakad av olika bildskärmstyper vars mått förhåller sig på olika sätt. Ägna er dag åt något trevligare. Det borde jag ha gjort.

Fem meter ifrån mig ligger min katt i en fåtölj. Han har inte rört på sig på hela dagen, inte sen jag först såg honom vid tio-snåret i alla fall. Tänk ändå om man fick lov att vara en katt. Bara någon gång ibland. Som det ser ut just nu så har jag säkert, och jag överdriver inte, 100 saker som jag antingen vill eller borde göra. Om ni inte är övertygade, är det bara för mig att börja rabbla verb. Plugga, träna, socialisera, musicera, laga mat, diska, gå ut (vitsipporna), skriva, tycka, tänka, jobba, vara, promenera, skapa och så vidare och så vidare. Missförstå mig inte, jag är visst människa och ser alla mina positiva egenskaper och möjligheter som privilegier. Men, jag är också människa. Min katt heter Zorro. Han är snart fyra år och ganska enfaldig. Fast söt. Han sover säkert 18 timmar om dygnet och ägnar de återstående sex åt att, äta, spionera på luriga sorkar på kanten till någon av de små terrasserna i vår trädgård, rädda oss i familjen genom att jaga insekter eller ligga i någons knä och bli klappad på. Han är dessutom helt övertygad om att han är världens härskare och inte har några defekter alls. Inga stunder av tvivel där inte. Han är inte människa. Och han anar inte hur tacksam han borde vara. Ibland.

Pengar är något dumt. Jag har inget jobb och för mycket saker jag vill göra. Linnea berättade igår att hon har biljett till Peace&Love och jag dog lite av avundsjuka. Ska kolla lite till på bokade artister och känna efter hur vuxen och sparsam jag egentligen är.

* Om det är en tisdag (tisdag-jag-hatar-dig-tisdag) och du är trött innan det ens hunnit bli lill-lördag: ta en joggingrunda i skogen. Spring så fort du orkar. Sätt dig på en spincykel i ett rum med människor som skriker åt dig att du kan lite snabbare, lite tyngre. Trampa lite snabbare, lite tyngre. Trampa bort det arga, spring bort fysiktalen du inte förstår. Det blir mycket skönare att komma hem och mycket lättare att peppa inför nästa tisdag. Eller torsdag. Eller vilken dag det nu är.

Självkännedom och ödets ironi

I got lost in the sounds
I hear in my mind

(Fidelity - Regina Spektor)

Idag upptäckte jag att alla kontaker i min telefonbok förutom mina syskon, min pojkvän, min mamma och min pappa heter sitt för - och efternamn. Opersonligt och städat. Sen märkte jag att jag faktiskt håller andan när jag går över tågperronger där folk står och röker. Även om det betyder att jag flämtar när jag kliver på tåget. Och, för att inte tala om på vägen hem, när jag kom på mig själv med att, medan jag gick, stirra på ett stort gult träd som stod vid ån, bara för att det var så....gult. Jag undrar hur många oskyldiga ting och personer jag studerat innerligt bara för att de råkat vara lite..speciella. Och speciella i mina ögon - det kan vara vad som helst. Vad säger det om mig egentligen? Är det kanske något som är "typiskt mig"? Självkännedom - släng dig i väggen, jag har, som på så mycket annat, noll koll. Förmodligen är jag för komplex för mitt eget bästa. Eller för o-komplex. Döm själv av t.ex det här inlägget.

Den här vårkvällen var jag inte hemma förrän klockan kvart i tio. Det berodde på...eh..,kanske tre olika orsaker. 1. Min pojkvän bor mitt ute i ingenstans (dit jag framgångsrikt flydde under en 18-timmarsperiod den här helgen. där var lugnt.) så det var lite logistiskt jobbigt att komma in till Göteborg. Att komma hem innan jag skulle iväg igen var..otänkbart. 2. Det jag inte hann hem emellan till var en supermysig årsfinal av poetry slam i Göteborg. Vårsol, skön stämning och poesi på hängmattan - kvällen var gjord. Det enda jobbiga var att alla tävlande var så otroligt duktiga att det inte gick att hålla på någon utan att ha dåligt samvete för att det inte gynnade de andra. En Alice vann och vår tapra Klara förlorade mot sin vän och ärkefiende Oskar H för tredje gången i rad. Ödets ironi. 3. Det är söndag och tågen går bara en gång i timmen, jag satt på Göteborg station i kanske 25 minuter och försökte smsa ihop en plan om vår provträning för Onsala ibk. Ödets ironi igen att det ska vara så attans svårt att få ihop det med den där träningen.

Någon tycker väl att jag gör något fel. Om denna någon är Gud, så ber jag så mycket om ursäkt. Dock har jag lite att påpeka. Gud, du har skapat många trevliga saker, som t.ex kex, löpartights, fritidskort, mina vänner och trevliga främlingar. Om du har skapat ödets ironi så tycker jag att det är lite småtaskigt att använda på mig just nu, eftersom jag har tusen andra saker som orientering, franska läxor, vårruset, nationella prov, absolut brist på sommarjobb, absolut brist på pengar orsakat av föregående punkt, mer absolut brist på pengar eftersom skatteverket säger att jag inte betalat för mycket skatt fast jag har det, politisk aktivitet, övningskörning, upptagna vänner, med mera att tänka på. Använd ödets ironi när det är sommarlov och jag är rik och impulsiv. Jag är redan tacksam.

Annars så...
*Är Joel på hängmattan en skitcool person (obs, jag skrev "skitcool"....). Jätterolig, jätteskicklig, made my day. Ja, jag är en duglig person som lever i nysset. Det ni. För att inte tala om motkänslan och den asociala kompetensen. Och kurser i mindre självförtroende! Erkänn bara att ni ibland känner motkänsla mot någon? Eller kanske till och med motlidande, om det är en riktigt dålig dag?
*Ber jag om ursäkt för att jag glömt punkterna med saker som gör tillvaron lite trevligare. Ska ta upp det igen..eh..nu.

*Om du kommer hem en kväll och fryser lite och råkar ha helt otrolig mensvärk, ring en vän i skogen som får dig att komma på tanken att dricka te. Aldrig har jag blivit så glad över lite inspiration.

Ett val och ett stort glas mjölk

Vem vill ha stolthet
när man kan få den man vill ha?
Vad ska jag med värdighet
när jag kan ha det bra?

(Så får du mig ändå - Emil Jensen)

Hej alla monsterdiggare. Hjälp jag är trött. Det var ganska skönt att gå hem från träningen i den småvarma kvällen, men väl hemma var jag tvungen att vara duktigt och plugga matte och allt. Jag försökte peppa mig själv med trevlig musik och ett stort glas mjölk. Mjölken smakade sött. Jag blev bara tröttare. Nu är jag klar med matten och lite dimmig.
Ändå ska jag ge mig på något lite seriöst. Helt kort bara.

Jag har alltid ätit ekologisk mat. Är uppvuxen med en bra mamma när det gäller sånt. Källsortera allt, ät inget som inte är så närodlat som möjligt och och glöm ägg från höns i bur. Allting. Så kanske är jag lite inskränkt när jag skriver det här. Lite oförstående. Men, ni förstår, jag fattar inte resonemanget. Jag förstår inte människor som på allvar kan stå i en matbutik och tänka; "nej, jag tar den vanliga mellanmjölken, den kostar faktiskt en krona och femtio öre mindre". Vem gör det? Gör ens någon det, eller är det rentav så att man inte tänker överhuvudtaget?
Uppenbarligen är det ju så att de flesta inte köper så mycket de kan ekologiskt. I sådana fall hade utbudet av ekologiska varor varit ännu större och varken matvaruhandeln eller annan typ av konsumtion hade sett ut som den gör idag. Det är inte svårt att konstatera. Det som är svårt att förstå är varför. Väldigt få människor skulle, om man till exempel frågade dem på stan, säga att de föredrog att äta kött från kor som åkt långa transporter till slakt, levt på extremt små utrymmen och ätit mat fullproppad med kemikalier för maximal tillväxt istället för att äta kött från kor som levt ett så normalt liv som möjligt, kött från glada kor som faktiskt ätit gräs någon gång i livet. För jag förstår om man vill äta kött. Jag äter själv kött. Men ändå är det säkert 70-80% som aldrig köper ekologisk nötfärs. Min gissning, ingen statistik. Ibland känner man sig uppgiven. Som när jag tittar i kylen här hemma hos pappa. För tusenende gången står där icke-kravmärkt mjölk i kylen. För tusende gången ligger där chiquita-bananer i fruktskålen. För mer än tusende gången står där kaffe utan vare sig fairtrade eller kravmärke. Snälla, bevisa för mig och korna att ni är intelligenta. Gör ett val.

Påsk och vilobrist

The lovin is a mess what happened, to all of the feeling?

(Another sunny day - Belle & Sebastian)

Jag förstår egentligen inte hur man kan vara rastlös när man är så trött. Jag borde vara utmattad. Borde ramla ihop på den nyligen, i allmän desperation efter något att göra, dammsugna mattan och somnna omedelbart. Men det gör jag inte. Istället kryper det i fingrar och ben, jag vet inte vart jag ska ta vägen. Suck. Imorgon är det skola och full fart och stress och press och allt. Ett djupt andetag efter frukost imorgon, det säger jag bara.

Trysil var jättevackert. Mer än en och en halv meter snö, solgnistrande och vacker. Vet ni hur skönt det är att bara vara ute mer än någon timma eller två per dag? Att bli trött i benen och röd om kinderna. Komma tillbaka till en liten lägenhet med panoramafönster bredvid soffgruppen, lagom svettig och glad. Att lämna alla krav hemma. Jag ångrar inte att jag inte sovit ut en enda natt under hela lovet. När jag tänker efter ångrar jag ingenting faktiskt, det skulle vara att jag glömde de stora skoskav-plåstrena hemma i sådana fall. Mina hälar är förstörda.

Väl hemma igen hade både den ljumma våren och påskharen slagit till. Min treåriga lillasyster har varit salig av lycka i dagarna tre och jag har tagit fram solglasögonen jag köpte på peace and love förra året. 20 kronor kostade de, de är fula och inköpta på rea. Jag gillar dem. Igår hände också något annat trevligt, jag upptäckte att det finns grönt gräs! Imorse när min pojkvän fortfarande sov/var mycket morgontrött gick jag barfota ut i hans trädgård och andades lite. Fötterna andades också.

Jag borde skriva mera listor. Organsiera mig. Min vilja att göra saker går inte alltid ihop med min förmåga att organisera dem. Jag funderar skarpt på post-it. Helst så neonfärgade som möjligt. Kalendrar har aldrig bitit på mig, jag använder dem mest för att stilla samvetet och ibland för att rensa huvudet lite, när jag tänker på allting samtidigt. Eller kanske ska jag skaffa en anslagstavla? Sätta den ovanför sängen, så att jag ser den direkt när jag vaknar. Jo. Det borde fungera. På en anslagstavla kan man dessutom rita små glada gubbar och uppiggande meddelanden åt sig själv. Det fungerar om man är lika lättlurad som jag.

Under påskhelgen har jag också hunnit med att gå på bio, såg "Milk" med Sean Penn i huvudrollen idag. Om jag ska vara ärlig så hade jag glömt bort vad den handlade om när jag satte mig i salongen, hade bara ett vagt minne av en recension i metro som verkat lovande. Salle sa att den skulle vara kulturell. I självaverket var filmen en sorts biografi över en gay-aktivist jag aldrig hört talas om. Förmodligen har alla andra det, jag borde väl inte ha skrivit att jag inte har det, men sanningen lönar sig, har jag lärt mig. I alla fall, det var en fin historia. Huvudelen av tiden satt jag antingen och log lite sentimentalt åt alla söta kärlekspar (jodå, nog var där en hel del relationer) eller så blev jag upprörd över de mycket obehagliga amerikanska sjuttiotalspolitiker som figurerade i filmen och skrämde mig med prat om lagar som helt gick emot mänskliga rättigheter. Det är svårt att veta vad som är rätt och fel. Men att alla människor är lika värda, det borde väl ändå inte vara så svårt att förstå?

Imorgon ska jag och sofia göra klart spinningpasset. Först ska jag sova. Godnatt...

...ni får förlåta mig ett långt inlägg, fingrarna har saknat tangentbordet lite.

Med grus i ögonen.

du är ånga
spår av ett moln
i en dröm
om att fly till någonting nytt

(Du är ånga - kent)

Det är fredaglväll, inte ens elva, men ändå sent säger min kropp och mitt huvud. Påsklovet har börjat, min pappa har gett mig ett enormt ägg i genomskinlig hårdplast innehållandes 475 gram godis i färgglada påsar. Gulligt.
Imorgon åker jag till Trysil, Norge på liten skidsemester med min familj. Synd att Jennie-pennie blir kvar här hemma i år. Annars känns allt på topp. Jag har glömt att tvätta mitt hår och kommit ihåg allt annat.

Det finns lite olika tänkbara scenarion för den kommande veckan och det blir svårt att beskriva dem alla här. Speciellt med min kreativa förmåga och allt, man vet aldrig hur det spårar ur. Ett trevligt exempel vore en vecka strålande sol i kombination med att alla norrmän som har påsklov (typ lika många som det finns alger i östersjön) har blivit sjuka i en på lång sikt ofarlig men ändå mycket uttröttande virussjukdom. Eventuellt finns det också gratis, trådlös bredbandsuppkoppling så att jag kan lägga upp bilder med mera här, live. Ett mer troligt scenario är en mysig vecka med snöiga, röd-om-kinderna dagar med mycket tid på skidorna. Skönt.
Jag kan tänka på en hel del mer extrema utfall, där bla royaliteter, mystiska CIA-agenter eller varför inte superkrafter skulle kunna vara inblandade, men det lämnar jag åt er egen fantasi. Smsa (för alla som har tele2 är det gratis även till Norge) er adress och jag skickar ett fint vykort med en snöscooter eller något på. Om vi inte hörs via det önskade trådlösa gratis-bredbandet: Ät godis, ät ägg och le, vi ses efter lovet.

*Om det är en långsam morgon kan man alltid tänka på hur mycket långsammare den varit om det inte funnits något att gå upp för. Det finns alltid något att gå upp för.
Ex.
* Dricka upp familjens veckohandlade apelsinjuice
*Duscha med en ny tvål
*Ge katten mat. Kom ihåg att krama den.

Aprilsolen.

regnmoln brukade jaga mig

och nu jagar jag morgonen längs avenyer

(Minnen av aprilhimlen - Håkan Hellström)

så jag är tillbaka och

det är slut på stanna kvar

fickorna på min jacka gick sönder

tappade allt jag har

på gatan bland drömmar och skrubbsår

vi tog tiden tillbaka och

kanske så var det jag igen

som sa; det är bra att glömma

det svider så i ögonen

om minnena bor kvar i våra händer

tåget kom tillbaka och

ändhållplatser fanns inte mer

ändå satt jag och väntade, skrek

att alla bara tar, att ingen nånsin ger

ens en liten bit av sig själva

eller sin tid
åt
mig

det är morgon varje dag
i staden också, jag har sett den

där över taken från spårvagnen

och det känns mig som om

mitt liv faller fritt från kanten

ut ur väskan ramlar allt jag har

så jag är tillbaka nu

det är slut på stanna kvar

Igår cyklade jag till malin och åt blåbärspaj och det var helt spontant. På vägen hem lyste månen och det var så ljust att jag och min cykel bildade en lång, läskig skugga över den mörka landsvägen. Jag tycker inte ens om att cykla. Då log jag i en och en halv mil. Ingenting vägde någonting. Innan det hade jag ätit glass på en bänk i solen, lagat pannkakor i Stefans kök och skrattat på en vårpromenad.

Jag tror vissa dagar är gjorda för våren. För en vändning och för rebellhjärtan i aprilsolen.

På lördag kommer min cd-box, utökad, superkomplett och nördig, med hela Ola Salos tolkning av Jesus Christ Superstar. Jag är inte hemma. Jag är i snön och står i liftkö i den norska solen. Lite sorgligt. Har jag förresten berättat om tjejen på bussen? Tjejen på bussen började prata med, eller ja, hoppade på vore egentligen ett bättre ord för hon närmade sig på ett ganska överraskande sätt. Måste påpeka att hoppa på inte måste tolkas negativt. Har du sett JCS i Malmö? frågade hon. Jo, sa jag. Det hela var aningen obehagligt, jag hade säkert tio klasskompisar runt mig som jag satt och pratade med och hon bara avbröt. Hade förmodligen fått syn på min pin med en jättestor Ola och regnbågsfärger i bakgrunden. Från det att vi åkte över Göta Älv-bron till det att hon gick av vid Lindholmen så pratade hon. Ställde många frågor på en gång. Jag blev rädd. När hon gick av skrattade vi och undrade vad hon egentligen var för en. Sedan blev jag ännu mer rädd, för mig själv. Blir man rädd bara för att någon är glad och ser att vi har något gemensamt? När jag väl kom hem insåg jag att det förmodligen ändå var det bästa som hänt den dagen, som annars var lite grå. Vissa saker bara händer. Jag ska prata med folk på bussar. Filip-som-röker-vattenpipa och jag hade aldrig varit kompisar om det inte varit för bussen.

Jag har funderat på en ny trend i mina blogginlägg. Lite för att uppfylla löftet till mig själv som jag nästan avlade i förra inlägget, om att inte gnälla, men också lite bara för att tanken gör mig glad. Varje dag ska jag skriva ett litet tips, max en mening, ungefär som en fotnot i slutet, om något man kan göra för att dagen ska bli lite mer positiv. Kanske få någon att le på något sätt. Kanske bara en tanke man kan tänka under den superlånga vad vet jag, språklektionen, för att överleva. Eller något som jag själv upptäckt under dagen. Varje dag är ju ändå ett äventyr och tro det eller ej, varje dag lär man sig något nytt (ja, jag vet hur pretto jag just lät, men...det är vår vafan). Idag har jag lärt mig texten till några Navid-låtar. Jag har lärt mig hur en grop ser ut på en orienteringskarta. Hur man vågar ställa frågor på de jättestora treornas projektarbeten.

Vad har du lärt dig?

*Tänk på alla ägg du kan äta på påsklovet. Och på allt roligt du kan måla på dem.
Ex:

-Jesus

-Höns-mamman som värpt ägget (obs! se till att ägget är ekologiskt så att hönsmamman är glad)

-Ett självporträtt