Snyggheten och citrusfrukt.

allting är så tyst fast vi bor i samma höghus

(Den svenska ensamheten - Navid Modiri)

Fruktstatus: fyra clementiner och en banan. Idag alltså. Jag känner mig stark och hurtig. Min enda svaghet skulle kunna vara, gud förbjude, att jag får någon typ av överskott på citrusfrukter och drabbas av hjärtstillestånd. Självklart är läget lugnt sålänge någon av Eva Lönners före detta idrottselever är närvarande och kan fråga varför jag ligger där, men eftersom ingen av dem längre går i min klass så finns där ju en uppenbar risk. Någon borde köpa hem äpplen. Helst gröna.

För några minuter sedan funderade jag på om det finns något som jag irriterar mig mer på en människor som röker. Eller, irriterar mig och irriterar mig, jag tycker att de är allmänt respektlösa och korkade. Om jag ska förklara mig tydligt, så låt mig säga det såhär. Om jag istället för Johanna,oftast glad men förvirrad student,16 hade varit Johanna, sur och mycket rik pensionär, 73, så hade jag skrivit en insändare till kanske GP eller Metro med det ungeförliga innehållet:
"Nöj er med att förstöra era egna liv, era attans ligister" och framfört hur irriterande det är att behöva hålla andan inom radien av 30 meter från centralstationen varje morgon. Men, nu är jag inte sur och mycket rik pensionär, 73 utan fortfarande glad med förvirrad student, 16 och får nöja mig med följande simpla ord:
"Snälla medmänniskor, ta ert förnuft till fånga och börja inte röka. Om ni nu har förlorat allt förnuft och ändå gör det, snälla gör det någon stanns där det inte skadar mig, naturen, eventuellt era barn eller Göteborgs luftkvalité. Med andra ord, gör det inte alls, ni dumförklarar er själva och skadar människor omkring er".
Tack.

Det här med att vara kvinnlig är ett fenomen. Jag vet inte om jag är särskilt feminim, bredaxlad och relativt klumpig som jag är, men vad spelar egentligen själva det könsrelaterade beteendet för roll? Okej, nu vet jag att jag bryter mot mina egna principer och förmodligen mina läsares också, eftersom jag så självklart utgår ifrån hur uppdelat allting måste vara, men kom igen, klockan är 21:33 och det är måndag, man måste ju få lite spelrum ibland, aight?
Alla vet att män och kvinnor i Sverige idag inte behandlas på olika sätt. Fine. Men om jag beter mig på ett visst sätt som kvinna/tjej nedvärderas jag då av mina kvinnliga systrar? Förlorar jag på femininitetsrangen liksom?
Om jag till exempel gick ut och sa att jag tyckte att det var mer än rättvist att min man tjänade mer pengar än mig, då skulle de flesta direkt helt bortse ifrån min person och tycka att jag var både korkad och...ja, lite okvinnlig. Eller om jag struntade i att raka mig på benen och under armarna, så skulle jag omedelbart räknas som ohälsosam, destruktiv, på gränsen till galen och förmodligen, av rätt många människor jag känner, äcklig. Deffinitivt okvinnligt att vara äcklig, om ni frågar mig. Nu har jag tagit två rättså extrema exempel, men tänk på innebörden. Man förlorar alltså rätt mycket på att inte följa sin könsroll. Eller ja, man vinner i alla fall på att följa den, på att ta tillvara på sitt utseende, tycka rätt saker, bete sig på rätt sätt. Tysta tjejer får mvg i skolan, högljuda killar benådas snabbt av lärare som "ju vet hur det är". Samtidigt tycker Jan Björklund att det är elvernas fel och vill införa ordningsbetyg. Allting underlättar om man är snygg kvinna eller självsäker man. Jag borde nog satsa på att bli snygg, för så är samhället uppbyggt idag.
Hur prioriterar du?