Fotboll och femtonminuters föreställningar

Dust to dust
ashes in your hair remind me
what it feels like

(In this twilight - Nine inch nails)

Så äntligen orkade jag med lite bildredigering och färgmatchning och vips, så fick bloggen en ny layout. Jag är tacksam för all snäll och konstruktivt snäll kritik. Var inte elaka gott folk, det vinner ni inget på. Så var det i alla fall morgon den tredje dagen (vecka 47) och frosten har lagt sig stilla över nejden. Ganska vackert. Inte mycket har hänt senaste tiden, domarkursen jag började på förra veckan fortsätter och jag drar många småläskiga kopplingar till min moppekurs i vintras när det gäller intresse från kursdeltagarna och effektivitet på kursen. Då får man dock bortse från att moppekursen innehöll lite mer vissentliga ting, såsom säkerthetsregler och sådant, och därför är förlåten sitt uttdragna sätt. Domarkursen innehåller regelboken,regelboken och hmm...regelboken. Och en och annan anekdot om handväskor och indiansminkningar med mera.

Klockan ett idag, på en konstgräsplan i Majorna, invigs mycket inofficielt vårt korplag i fotboll. Vår absolut första träning ska hållas under stränga minusgradersförhållanden och jag ska ha på mig mitt nya underställ. Klockan tre har Klara bokat bastun. Jag säger bara: kalas på det!
Annars så vet jag inte vad jag ska hitta på idag riktigt. Jag orkar inte ta mig till gymmet och skolan verkar lämna mig hyffsat ifred. Kanske vill jag baka något? Jag behöver faktiskt öva på att hantera saker i köket. Igår försökte jag, samtidigt som jag stod på tå för att kunna se top model inne i vardagsrummet, steka de pannkakor som jag suktat efter hela dagen. Problemet var bara att jag plötsligt förvandlades till bambi på hal is och tillslut fick äta en hög av halvstekt pannkakssmet med äpplemos och inte pannkakor. Tragiskt. Det har verkligen gått utför sedan jag lämnade andra köket framifrån i Varlaskolans hemkunskapssal.

Nu har vi alla kommit till ett viktigt ögonblick. Jag vill här i bloggen komma ut som en riktig medborgare i dagens konsumtionssamhälle och önska mig något i julklapp. Kära läsare (och tomten, om du råkar ha vägarna förbi) överst på listan i år står......en fransktalande brevvän! Je voudrais une correspondant francais, s'il vous plait! För är det något förutom matlagningen som går utför now adays så är det mitt betyg i franska. Och mina ambitioner i franska också för den delen,..ehh....I alla fall så tror min lärare, mon cher professeur, att man ökar sina ambitioner genom att göra franskan till en del av vardagen. Och eftersom jag inte har tillgång till fransk tv, orkar kolla på franska rockband på youtube, är hur trött som helst på både utbildningsprogram och franska barnbokssektionen på kungsbacka bibliotek så ser jag er, kära läsare (och tomten), som ett trevligt alternativ. Var goda och hjälp mig.

Att bero på jul - snart börjar julkalendern! Jag har på något vis insett att jag inte kan lura mig själv till att tro att jag inte vill ha advent. Jag älskar ju adventsljusstakar! Jag älskar lussebullar med extra saffran och fåniga, fantastiska femtonminuters föreställingar om mornarna (alliteration för julkalender)! Med lite tur kommer jag ju också att lyckas fylla 16 år under de kommande tre veckorna, vilket också har sina fördelar. Hoppas jag. Det skulle kännas så meningslöst att fylla år om man inte fick ut någonting av det, som till exempel lite respekt eller möjlighet till utveckling.

Annars så...
*Ska Timo Räisänen vara med i Körslaget och Markolio i Melodifetsivalen. Alla karriärer börjar, står och faller med helgunderhållning, eller va?

*Har jag fått reda på att Miljöpartiet är det parti som är störst på min skola! Hah!