I'm not so impressed by your dysfunk moves
'cause I'm a dysfunk too
(Little dysfunk you - The Ark)
Jag glömmer alltid bort att jag har stora hål i mina skor just när det regnar. När jag kom hem idag, efter en visserligen mycket kort men ändå krävande skoldag, var mina tår skrumpna som små, fula russin. Nu har jag ulltofflor på mig och har just tröttnat på att analysera socialstyrelsens statistik över antsällda inom vårdsektorn 2006. Min svenskalärare vill nog att jag ska fortsätta. Istället ska jag koka te och sätta mig i soffan framför ännu en episod ur The Lord of the Rings - the Appendix. Jag lovar, jag kan se de där dvd:erna hur många gånger som helst och fascineras av desamma lika många gånger.
I tider som dessa är jag lite bekymrad över de nationella provens funktion i det svenska skolsystemet (som förresten bekymrar mig på ganska många vis, men ändå). För både mig själv och flera av mina vänner på andra skolor utgör nationella proven i stort sätt hela betyget i ämnen som matematik och språk. Självklart är det delvis beroende på vilken lärare man har, men proven tenderar att generellt bli någon sorts domedags-uppgift som alla ställs inför. Några veckor senare får man resultatet, blir stämplad, placerad i en grupp. Såhär bra var du, såhär bra var du inte, såhär bra var du nästan. Så lagom kul. Och så kommer betygen. Betyg som, kanske framförallt på gymnasiet, kan vara extremt viktiga för vilka möjligheter man har när man plötsligt är klar med skolan. Många utbildningar kräver MVG i alla kurser på gymnasiet, 2500 jävla poäng på topp. Om man då har sådana ambitioner, ska ett enda misslyckat provtillfälle få förstöra det då? För med dagens nyinförda system för att söka till högskolan kan man ju knappast läsa upp några kurser och fortfarande ha en chans. Det känns som om jag går på en sträng internatskola i England och ska ha slutprov. Men det gör jag inte. Jag går på en nytänkande friskola i Göteborg. Hallå världen?
*Vill du vara med om något riktigt roligt, skönt och nyttigt? Spring vårruset (eller, ni killar som känner er diskriminerade, ett något annat..eh..lopp) med några vänner! Spring några snabba kilometer och fika i solnedgången.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Svar på kommentar: Ett land som anfaller ett annat land är inte en demokrati, oavsett hur mycket USA fortsätter hävda det.
//Buster, resignerad
Härligt tips, det där med vårruset!
För övrigt: Nationella Proven dödar nog halva ungdomssverige. Det borde vara mindre viktigt med sådant, tycker iallafall jag. Vi hörs! Kram!
Skicka en kommentar