En eftermiddag och en högtid.

I'm too young, too afraid of heights
to make the jump and fly

(Let me down gently - The Ark)

Lov lov lov och seg eftermiddag i soffan. Lite skönt i och för sig, att bara behöva tänka på vilka i det svenska sprintlandslaget som borde få köra stafetten på vm och hur det ska gå för fiktiva karaktärer i tv-serier och filmer. Eventuellt leka lite med kameran. Ta ut lite filmmusik på pianot. Det är för kallt för att springa en runda i skogen och jag vågar inte sno min mammas längdåknings-tights för att värma låren. Jag gick en promenad förut och nu får solen genom fönstret räcka.

Så är det alla hjärtans dag imorgon. En kärlekens helgdag, eller hur de säger. Och i varenda butik säljs små kort och chokladbitar, nallebjörnar med hjärtan och blommor. Alla går på det, ja, varför skulle de inte göra det egentligen, vem vill inte få en ask chokladhjärtan från någon man tycker om? Men i en del fall är det nästan lustigt hur människor bara köper allt försäljarna föreslår utan att ens reflektera över att de faktiskt kan uppskatta nära och kära alla dagar om året. Att mamma kanske uppskattar en kram varje dag mer än en stor blombukett på morsdag. Att ens partner kanske hellre vill ha omtanke och uppmärksamhet året runt istället för en bukett rosor på alla hjärtans dag (eller Valentines day som det heter i Usa där högtiden har sitt ursprung och som tydligen utgör någon sorts buffé av helgdagar för alla som vill öka konsumtionen här i Europa). Vem vill ha rosor för att det står i almanackan? Jag tror att de flesta vill ha dem som en kärleks eller vänskaps gest.
Jag tycker att det kan vara trevligt att fira den 14. Men kanske borde man tänka efter lite.

Och för att avsluta inlägget med lite skryt: igår åkte damerna storslalom. Innan andra åket sa jag till min syster och mamma: jag tror att Hoelzl vinner, hon såg så lätt ut i första åket. Ehum..kära vänner, vet ni vem som vann? Hoelzl. Hon låg fyra innan andra åket och vann. Hah! Jag tror att jag ska maila aftonbladet och be att få ersätta den där idioten till sportreporter som kritiserade Stig Strand i veckan.