Regn och fotomodeller.

fråga mig aldrig var jag kommer ifrån
fråga mig var jag är

(Hisingen luktar gräs - Navid Modiri och gudarna)


Det var mycket blött att åka moppe idag, och mycket farligt. Däcken hade inte något som helst grepp på vägen och jag var bara lite livrädd några gånger. Jaja. Vissa risker får man väl helt enkelt stå ut med när ens föräldrar och familj envisas med att bo på landet.
Precis som jag befarat kommer att få jobba två dagar till den här veckan, utöver igår. Det är väl inte så farligt egentligen, jag får både pengar till lite höstkläder och något att göra, men något tar ändå emot lite. Hmm...
Jag börjar väl få nog av sura tanter.

På torsdag börjar inomhusträningen igen (i alla fall för mig, förlåt till laget för mitt lilla inslag av otrohet) och ärligt talat känner jag mig faktiskt helt "fit-for-fight" som det heter. Sprang en faktiskt ganska snabb 5-6 kilometers runda med mamma igår och upptäckte att mina muskler faktiskt är relativt fräscha. Skönt. Dessutom har jag saknat innebandyn ganska mycket och kommer att njuta alla träningsminuter. Tror jag.

Louise Waern är en konstnär. Faktiskt.
Idag fick vi möjligthet att låna fotostudion på Aranäs och lekte i den hela dagen. Eller ja, lekte och lekte, vi fick faktiskt hålla oss ganska seriösa när bossen Lollo var på språng. Och faktiskt var det ju hennes kläder, hennes barn, som vi skulle jobba med.
Jag och Rebecca agerade modeller, Astrid var mästerfotograf. Steff fixade en del med ljuset och filmade. Alltihopa blev, till slut, otroligt bra. Om ni har tur kanske jag lägger upp någon av bilderna här, när vi är klara med att redigera bakgrunden (den "duk" som fanns i studion och som man använder som bakgrund hade slitits en hel termin och hade något mindre hål..).
Nu ska jag äta tomatsoppa och kanske se en muminfilm. Känns lite som om det är läge för det idag. Om jag orkar så skriver jag om och lägger upp lite bilder från Stockholmsturen som jag och Steff gjorde i förra veckan.
Puss och kram.