16 mars 2008

Fundering-funderingar

don't know much about love and roses
but I know we've got compatible neuroses

(I Pathologize - The Ark)


De senaste veckorna verkar ha gått fruktansvärt fort. Jag känner mig helt ifrånsprungen och förvirrad och för första gången på faktiskt ganska länge,så upplever jag lite att jag inte hinner med. Den här veckan har jag spelat innebandy fem dagar av sju, och då har det tagit upp hela min lediga tid. Skolarbete? Va?
Jag har dessutom smått desperat försökt hinna med mina förhållanden till trevliga människor omkring mig, men kanske inte lyckats så bra. Jennie följde med till Gekås i torsdags, Stefan och Malin sov över varsin natt i helgen, men jag sov istället för att gå på poesikvällen på Allé i fredags. Sov och tuggade i mig grillchips maniskt. Ungefär samtidigt.

Som tur är så har det faktiskt gått helt okej med innebandyn de senaste matcherna. Faktum är att dagens match var en riktigt bedrift!
Första gången jag spelade mot Pixbo var för nästan precis tre år sedan. Då förlorade vi med 18-0. Vi har mötts några gånger i olika cuper, alltid med rättså värdelösa resultat. Sedan i höstas har vi spelat i samma serie, bättrat på oss lite, och spelat relativt jämnt två matcher i rad.
Idag lyckades vi vinna! Jag trodde knappt siffrorna på ljustavlan stämde, när vi ledde med 4-0 efter andra perioden. Ha-Ha-Ha!

Någon gång ska jag skriva en bok om hur konstiga människor är. Jag ska bevisa för alla som är normala hur onormala och spännande de är. Om det sedan är positivt eller inte, det struntar jag i.
På pendeltåget kan jag sitta helt förbluffad och fundera över andra människors liv. Känna empati eller förundran eller rädsla för någon jag inte alls vet vem det är, basera känslorna på min egen fantasi. Jag bygger upp hus, familjer, ensamhet och karriärer, och sitter och ler lite för mig själv. Det är roligt. Eller ja, det slår i alla fall allt tragglande av småtråkiga, inne-just-nu månpocket böcker till och från skolan. Dessutom tror jag att det är lite bra.

Jag saknar The Ark och Ola Salo så otroligt mycket nu. All annan musik känns tråkig och menlös. Och så ska de inte spela nästan någonting i år! Det är så elakt att...att.....ja, det är elakt, helt enkelt. Protestlista, någon?

1 kommentar:

Richard sa...

Grattis till vinsten då=) Hoppas mångas liv ser lyckliga ut när du fantiserar om dem, och till sist så är jag, trots skral The Ark lyssning, med på en protestlista!
Vi ses och hörs, vi har många filmer kvar att se^^ Ring eller smsa nån dag om du vill;) Kram!