(Losing my religon - REM)
Äntligen har jag beställt min Death cab t-shirt. Det blev den ljusblå med äpplet och kärnorna, inte i damstorlek! Mmmm... Nu kan jag somna nöjd ikväll..Eller, ja, i alla fall lätt materialistiskt tillfredställd.
Imorse satt jag på tåget och lyssnade på "Losing my religon" med REM på repeat. Det var vackert ute. En soluppgång som hade väckt mig tidigare på morgonen. Jag tänkte lite på poesin. Lite på världen. Egentligen var jag väl ganska trött tror jag. Det brukar bli så efter helgen, paradoxalt nog.
Ändå försöker jag vara glad på måndagmornar. Alla andra ser för det mesta så plågade ut, som om det var något fel med just den morgonen. Ganska bortkastat.
Man sitter och sneglar på människor, funderar över deras liv och varför de uppenbarligen är missnöjda med sin vardagliga tillvaro(ja, jag har vissa speciella intresssen, varför inte vara livsintresserad?). Varför lever människor liv som de inte trivs med, utan att ens tänka på att de för det? Hur kan man ta sådant för givet?
Det förstår inte jag.
Fast, jag är kanske inte helt normal heller.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar