27 februari 2008

Mamma, osten rymmer!

and tell me who's a killer
if we all consider
that emotions runs as deep as flesh

(Beauty is the beast - The Ark)


Det är svårt att prioritera ibland. Eller ja, kanske inte prioritera, snarare förstå och värdera.
Vissa saker måste tydligen bara vara orättvisa. Som om man hela tiden måste lista ut vad man ska göra för att inte vara för mycket och vad som krävs för att man ska räcka till.
Jag är 15 år. Just nu sitter jag i en fåtölj med en, faktiskt väldigt modern, laptop i knäet och försöker att undgå den flimmrande tv-rutan i bakrunden. Min lillebror tittar på Austin Powers.

Jag har hyffsade betyg och ett utseende som förmodligen smälter in. Jag tror i alla fall inte att jag är uppseendeväckande ful.
Jag har vänner. De umgås med mig. Jag har till och med en pojkvän!
Jag läser deckare för att kunna slappna av, jag försöker att äta frukt istället för godis med massa äckliga transfetter, jag tränar fyra till fem gånger i veckan, även om jag kanske är trött ibland och jag stirrar förhoppningsfullt i badrumsspegeln varje morgon för att se om den kanske visar något annat, för att sedan alltid bli besviken. Kort sagt - jag är jävligt normal. Eller?
Ändå är världen aldrig nöjd. Jag menar, jag är väl egentligen nöjd med mig själv, men om jag någon gång börjar fundera på social status och normalitet så får jag lite ångest.
Kanske är jag som alla andra tonårstjejer med komplex och en slitigt vardag, det har jag accepterat, trots att jag vill tro att jag är mognare än andra ibland. Ändå saknas något. Ändå räcker jag inte till. Jag känner det. Något är fel.

Kraven på 15 åriga flickor är väl ingenting nytt. Att tonåren är jobbiga skapar väl förmodligen heller inga rubriker.Men, snälla världen, vad är felet? Är inte jag ganska komplettbalanserad? Intedumihuvudet eller foundationfjortisfixerad men samtidigt inte emowannabejävlaestet eller lärarens älskling..Bara lagom mycket mig. Eller?

Det är reklam på tv nu. För äckliga små röda ostar. De rullar ned för en trappa.
Jag mår bra. Jag är glad, som oftast.
Love, Joy, Hugs and kisses.

Inga kommentarer: