12 oktober 2009

Lite litterära funderingar och löpbandstimmar.

när du grät på festerna
var jag aldrig bjuden in

du föll isär inför gästerna
jag byggde upp dig bit för bit, igen

(Töntarna - kent)

Idag var det gryning när jag väntade på tåget och skymning när jag gick hem från det. Visserligen är lite fusk inräknat eftersom jag var på gymmet(med ett eller två m?) med min i-pod ett par timmar efter skolan och sprang på löpbandet. Jag tittade inte på the simpsons på platt-tv:n på väggen direkt ovanför. Jag tittade bara ut genom fönstret. Nu är jag hemma och jag känner på mig att ikväll är en tekväll.

Ibland undrar jag vad jag ska skriva här. Vad är internet intresserat av att veta? Kanske ingenting. Kanske allt. Kanske att ett av fåren som bor bakom mitt hus blivit till en fårfäll och aldrig kommer äta äpplen mer. Kanske att jag har dukat under för mode och bekvämlighetsguden och använt svarta skinnstövlar för första gången. Eller kanske bara helt enkelt att världen är helt som vanligt upp och ned och bak och fram. Barack Obama fick Nobels fredspris trots att han bedriver krig i två länder samtidigt.

Att bero på, eh, krig och andra alldeles för allvarliga saker vill jag tipsa alla om något. Detta något råkar vara en bok. Jag måste erkänna att jag först började läsa den för att vara lite duktig. Första delen av min samhäll B kurs kretar väldigt mycket kring främlingsfientlighet och gruppsociologi och vi hade i uppgift att läsa ett utdrag ur en populärvetenskaplig/facklitterär bok. Eftersom jag missat lite lektionstid (obs, av pinsam anledning) tänkte jag att jag skulle slå på stort, låna och läsa hela boken, "Utrota varenda jävel" av Sven Lindqvist. Så vitt jag vet är varken den eller den litteratur den bygger på några direkta grundstenar i till exempel den standardmässiga andra världskriget - undervisningen alla skolungdomar tilldelas. Därför måste jag skriva lite om den här.
Jag brukar mest läsa skönlitterärt. Jag är för lat och kanske lite för ointelektuell för att göra annat, men kan helt enkelt inte med att läsa typ "Veckorevyn". Men det här var annorlunda. Boken handlar främst om kolonialism och imperialism, något som det mest talas om som ett beklagligt misstag vi européer begick innan det fagra, superjämställda samhälle vi lever i nu riktigt tagit form. Kanske mest om vem som tog över vilka länder och vad de stal därifrån och på sin höjd lite om hur elakt det var att bara dela upp Afrika mellan några länder i Centraleuropa utan att fråga urinvånarna först. Det finns därför en nätt anledning att bättra på sina kunskaper lite. Det är svårt att förstå hur människor handlar i vissa situationer. Hur de prioriterar och säger sig förstå sig själva och sin omgivning när de i själva verket bara bestämmer att de förstår den. Och att de har rätt.

Inga kommentarer: