Lite väl mulet...

To die by your side
is such a heavenly way to die

(There is a light that never goes out - The Smiths)

Jag tycker att skolan kunde ha slutat förra veckan och låtit mig ägna mig fritt åt att sova lite grann. Känner mig ganska trött nu. Kanske inte främst för att det har varit mycket det senaste, utan mest för att jag släppte skolan och prestationskraven i samma stund som jag fick mina nationella prov tillbaka och hade betygen klara. Det mesta bara rann ur mig, och ja, jag tycker synd om min kemilärare vars kurs inte är slut än, som tvingas stå ut med en klass som redan har sommarlov mentalt. Men jag kan inte anstränga mig.

Idag är det nationaldag, picknickfestival och en dag kvar till valet. Kanske lite väl optimistiskt att hoppas på ett valresultat som tangerar det på vår skola (miljöpartiet 32,4 %) men igår sa Sara till mig att MP passerat 11% och därmed ökat nästan en hel procentenhet senaste veckan, så jag får nog nöja mig ändå. Svenska folket sköter sin rösträtt hyffsat trots att regler och lagar och åldersgränser gör att jag inte har någon. Inte ens till riksdagsvalet nästa år.

Imorgon ska jag gå upp klockan halv fem för att åka på orienteringstävling. Jag är riktigt pepp. Sofia och jag kommer högst troligt att äga vår tävlingsklass (öppen tre...hehe...) och vinna med hästlängder. Minst.
Om bara vädret kunde vara lite trevligare så att picknick och orienteringsstämningen var på topp. Jag saknar förra helgens sommarklännings-sol.