19 september 2008

Helg och hårfärg.

Solen går ner bakom bergen på någon gammal skärgårdsö,
å Lou Reed lutar sig fram och viskar
”Navid, Navid, Navid, Navid så vill jag också dö”

(Om jag ska dö - Navid Modiri och Gudarna)

Jag tycker inte om uttrycket "Thank God it's friday". Men idag var det ganska skönt att komma hem från tåget, säga godnatt till lillasyster och dra på sig mjukisbyxorna. Tänka: Nu kan jag bara sitta här en stund. En lugn stund. Synd att jag borstat tänderna redan, annars hade jag gärna druckit mera te.

Idag fick jag ta fram mina allra absolut händigaste sidor för att färga Jennies hår gyllenbrunt. Hennes systrar sa att det var tråk-brun, jag sa naturligt. Naturligt brun. Det gick bra, om man bortser från att Jennie och Jennies badrum fick lite färg här och var. Sedan blev jag tjock på lösgodisdöskallar och popcorn. Vi såg "Tillsammans blir man mindre ensam" och kröp ihop i Jennies mammas fåtöljer. Jag försökte förklara att Audrey Tautou är snygg i ungefär varannan mening. Jennie gav igen med att säga att den-andra-franska skådespelaren var bättre. Och sedan skrattade vi och inga monster åt upp Jennie på hennes väg hem från pendeltåget jag skulle åka med.

Jag måste verkligen skaffa mig ett nyss bussblock. Mina krav är ganska höga, på storlek och tjocklek och så, och helst ska det vara fint. Mitt förra är slutskrivet och rödblommigt. Någon som vet var det nya finns? Så att jag bara kan köpa det?
Tyvärr så är det så mycket annat som jag måste köpa (skyller på vårat kommersiella samhälle).
Jag måste stödja skivindustrin och spendera en massa pengar på Bengans. Varje dag lägger en ny skivbutik ned, lägg en krona på cdskivorna! (typ. skit i det där med cancerfonder och sånt).
Jag måste betala Anna pengar för kläderna jag beställt ur en katalog.
Jag måste köpa nytt fritidskort. När man väl haft den en gång går det inte att klara sig utan.
Jag måste köpa onödiga sjalar och stickade strumpor.

Något som jag också skulle behöva köpa är varma skor, men oturligt nog så finns det bara skinnstövlar. Visserligen finns de i lite olika varianter, såsom höga, låga, skrynkliga, raka, platta, spetsiga, klackade och oklackade, men inte Johanna-anpassade. Varför finns det inget fint?
Jag får väl prata med mina vänner som går design och kräva framsteg på denna punkt. A Change we can believe in, som min världsmedborgar-frände Barack Obama säger.

Idag har jag ätit noll bananer. Jag har dock ätit tre äpplen och en liten kladdkaka med grädde.
Och nu ska jag lyssna på Navid Modiri.
Godnatt.

1 kommentar:

Jennie sa...

Din hårfärgaroskuld är tagen.
Och han är faktiskt läskigt snygg!

Snart får det bli knas-kväll hemma hos dig, tycker jag. :)