Regnflykter och minnen.

jag har sprungit i ett liv nu
jag sprang för att stå still

(Elite - Kent)


Jag sitter och lyssnar på lite eftertänksam musik och minns den soliga dag förra sommaren då jag och Steff gick tre och en halv mil (från mitt hem på landet till hans hem på landet) och var glada. Det vill jag göra igen. Och packa med stor matsäck och bada i en sjö. Det blir nog minst lika bra en gång till. Synd bara att deras pool inte fungerar i år. Mycket synd. Kanske kan man i alla fall få tag på en glass när man kommit fram.

Idag jobbade jag igen. Det hände ingenting. Jag försökte sälja den beryktade, dyra päron-klänningen (alltså, en klänning som ser ut som ett päron) till en blivande bröllopsgäst, men hon var mer intresserad av de fina kläderna. Jag förstod henne i tystnad.

Mer spännande var det i sådana fall igår. Jag och Jennie besökte storstaden och lyckades fly undan regnet genom att åka spårvagn tills det slutade. Dessutom köpte jag lila leggins och lite annat smått och gott, som det heter. Vi hade mysigt. På kvällen var det partaj och filmkväll hos steff och jag blev tjock på chips. Det var ganska gott. Dessutom såg vi på "Ghostbusters" och Astrid hittade "sin" likör (äckligt?).
Tra la la la la.
Är mitt liv onormalt tråkigt? Ibland känns det som om jag gjorde mer andra somrar, andra år, andra liv. Ibland känns det tomt.
Idag pratade en Lennart, som jag i alla fall tror hette Lennart och som jag har läst dikter av, i P3. Han läste favoritdikten om 2000-talet. Jag höll med och kände mig hopplös. Sedan var det lite sol ute och jag glömde bort det. Läs dikten ändå.
http://www.poeter.se/viewText.php?textId=355023