Navid modiri counting.

no, I can never die

(Lemon - Broder Daniel)




För första gången sedan mitt stödmedlemskap gick ut, så saknar jag poeter.se. Jag är tillbaka med anteckningsblocket i fönsterkarmen eller själv framför word, och jag börjar tröttna på att ingen läser det jag skriver längre. Dessutom är det så mörkt ute, jag behöver lite ljus och bekräftelse. Vintern känns tragisk.

En vecka kvar till jul, counting. Navid modiri räddar morgonbussresorna och kungsmässan är överbefolkat. Igår skrev jag en novell som jag ska översätta till franska när jag orkar.
Jag fick en flanellpyjamas av mormor. Jag fryser inte på nätterna längre.
Jennie är hemma och en dag till ska vi överleva innan jullovet. En. Sedan är jag utan biologi-Johanna och tuggummibänkar för tre veckor, och kan byta ut dem mot mina nya tofflor och min säng. Nya böcker och Death cab.
En veckar kvar till jul, counting.

måste bara tillsist skriva hur mycket jag faktiskt älskar dig. jag vet att jag är elak, jag vet att världen suger, men fuck them! förlåt igen för teatern, förlåt för att jag försöker för dåligt och tack för att du räddar mitt liv. snart tio månader och snart har vi överlevt vintern, jag lovar.
jag älskar dig.