KlaraFärdigaGÅ.

may we all have a hope, a will to try

(Happy new year - ABBA)

2008, jag är klar nu. Jag har dammsugit mitt rum och ätit upp bananerna jag fick.

Så. Nu ska jag göra det. Önska alla som läser det här ett Gott nytt år och ett bra liv den närmaste tiden.
Det låter nästan som om jag ska överge er, men det ska jag självlart inte. Jag vill bara göra någon sorts formell påminnelse om att man borde vara glad.

2008, jag vägrar. Jag vägrar löften och ett år med bestämelser.

Jag tänker inte avge några nyårslöften, jag är för dålig på sådant. Det finns säkert de som tycker att nyår är en bra tid att ta tag i sig själv, eftersom det alltid är bra att ha en bestämd tidpunkt när man bestämmer sig för bestämda saker(jag tänker delvis på vår idrottslärare Eva Lönner som när vi ska springa 1500m brukar uppmana eleverna med följande; "Ska ni börja gå, så se till att bestämma ett ställe där ni återgår till att springa. En bestämd punkt. ")
Jag har aldrig riktigt behövt sådana tidpunkter, och om det är därför att jag har dålig självdisciplin eller för att jag är lite annorlunda, det vet jag inte. Jag är nog en sådan som helt enkelt inte slutar springa alls, och därför inte behöver tampas med problemet "när ska jag sluta gå". Några löften blir det i alla fall, som sagt, inte.

2008, jag tänker. Stör mig inte när jag försöker komma på en lösning till saker och ting.

I år är jag inte ensam på nyårsafton. Jag vet att Malin är det, jag vet att min lillebror är det, men jag är inte det och jag tycker att det är något jag förtjänar. Jag förtjänar att få umgås med mina vänner den här kvällen, när jag gjort så många bra saker andra kvällar.
Okej, det gör väl Malin och min bror med, men jag känner att just ikväll så orkar jag inte tänka på dem. Nej, ikväll ska jag ha roligt på riktigt. Om det går med alla problem och intriger.
Men det ska det göra. Det ska det.

2008. Överens?