hail be laughing mankind
and the ones who dare
to cry loud too
(Topsy Kaiser - The Ark)
Jag gick från tåget förut, 19:49 kom det till Anneberg. Jag frös. Luftfuktighet, säger pappa att det beror på. Förmodligen är det onödigt att förstå. I alla fall så var jackan lite för tunn och jag skyndade mig fram på trottoaren. Håkan Hellström sjöng i mina öron.
ingenting är loooogiskt.
Jo, Håkan, tänkte jag. Det är det som är problemet. Allting är för logiskt. Allt i från tårar till matteprov till luftfuktighet. Jag blev lite arg. Egentligen så är det så falskt.
Räddningen kom när jag gick av trottoaren, över vägen. Låten tog slut, en annan började. Poprösten byttes ut mot....
Rolf Ola Anders Svensson. The Ark. Cygnet to Cygnet. Jag dansade över gatan och skrattade.
Det kallas tonår tror jag. Hormonförändringar. Eller så är det bara något med The Ark som skapar någon sorts euroforisk lycka vid precis rätt tillfällen. Jag vill tro på det senare.
Sedan var det Uppdrag Granskning på tv. Då blev jag arg igen.
Är det någon som känner Håkan Westerholm?
Trodde väl inte det. Han är en medelåldersman med Asbergers syndrom(eller heter det sjukdom? Nej, syndrom är det väl..) som bor i en grön vagn på en kulle någonstanns i Göteborg. Socialförvaltningen har hand om hans boende, och ska sköta det rent ekonomiskt. Tyvärr, tyvärr, så har kommunen inte tillräckligt med resurser för att göra det, utan lägger över ansvaret på olika kristna stödgrupper, Räddnings missionen och allt vad det är. Men de ansåg inte heller att Håkans vagn var särskilt viktig att ta hand om. Vadå, leda elektricitet? Va?
Ändå fick de 400 000 per år av kommunen för att sköta Håkans boende. Vad använder de pengarna till?
Innan han skaffade sin vagn bodde Håkan i ett tält med sin pappa. I sju år. I Göteborg, Sverige.
Vill ni vara arga med mig, så gå in på http://www.svt.se/svt/jsp/Crosslink.jsp?d=2232&from=program_ao och se själva. Mänskliga rättigheter är rättigheter. Det finns de som tydligen glömmer bort det ibland.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar