natten väntar på att stan ska implodera
(LSD, någon? - kent)
Imorgon går planet, bort härifrån. Jag kan inte riktigt förstå tror jag. Kanske är jag lika trög som alla jag klagar på, kanske kan jag inte se utanför mitt tråkiga Anneberg-liv. Men det kommer att bli en upplevelse i alla fall. En mycket speciell upplevelse....En helt sjuk upplevelse! Tänk att få se kinesiska muren, pandor och cykeltaxi live under samma vecka! Jag kommer att tro att jag är inne i ett program på Discovery Civilisation eller något. Att jag sedan kommer att svimma av utmattning när jag går av planet på Landvetter den andre novmeber, det är en helt annan sak. Då har jag i alla fall köpt minst fyra par nya kinaskor.
I onsdags publicerades min krönika i Gp , och det var fruktansvärt många människor som läste den( www.gp.se/attityd om du inte gjort det) . Tack, måste jag väl säga, för att ni orkar och tar er tid. Och förhoppningsvis bryr er dessutom. *nynna på något lättsamt*
Och vad ska jag skriva om nu?
I veckan var jag på gymnasiemässan och blev ännu mer förvirrad över mitt liv. Människor är bra jobbiga ibland, som erbjuder så många trevliga sätt att leva på. Begränsa er , snälla ni.
Jag har bara ett liv att spendera och jag räcker inte till allting! Förmodligen borde jag åka till Indien. Det verkar så fridfullt där. Tyvärr är jag inte man, så jag kan inte bli buddistmunk. Det är synd, katolsk nunna är inte alls lika coolt. Dessutom får man inte ha orange kläder på sig då, och det är den riktigt tråkiga delen. Där kan vi snacka om diskriminering!(nej, jag är inte seriös nu).(Dock är jag uttråkad).
Igår var Johanna, Jennie och Julia här och drack chokladte. Äntligen. Vi spelade sällskapsspel, som riktigt mogna kvinnor, och åt godis tills Julia kände att mättnaden slog till. Johanna gnällde bara lite över maten, men annars så var hon på bättre humör än jag trott innan. Man vet ju aldrig med lilla Öjeling, hon är lite som hon är. Vid närmre eftertanke så är hon nog den mest konstiga människa jag vet. Den som är svårast att tyda, svårast att sätta sig in i.
Nu ska jag lyssna på Butterfly waltz och drömma om pandor och adventsljusstakar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
Det var TREVLIGT igår, även om potatisgratängen saknade ost..;)
Hälsa pandorna från mig!
Kom ihåg OCH var rädd om dig.
Fantastiskt välskriven krönika!
Oerhört glad för din skull och hoppas folk tar till sig orden på rätt sätt.
Vi behöver fler människor som ser problemen ur vardagsperspektivet. Låt oss väsnas i den kraftfullt intensiva tystnaden.
Tack Johanna för att du är den du är!
Ha det riktigt bra i fjärran östern! Snart behöver jag ord och en varm kram från dig..
Ha det jätteroligt när du reser iväg, läste föressten din krönika, den var bra tycker jag. Saknar dig.. Många kramar
Skicka en kommentar