Från krönet av kullen kan jag se min förlorade värld

De ljög och bedrog oss med sanningen

(Ingenting-kent)



Fick just tag på den nya kentsingeln ett par dagar för tidigt, och är nu i lite lätt extasläge.
Jocke Berg har en förmåga att utveckla sin musikstil, men samtidigt hålla kvar den höga klassen på musiken. Det är nog därför kent alltid håller. Det är nog därför jag har lyssnat på kent i fem år, utan att tröttna. Den tjugofemte november. Då jävlar.

Min smulpaj med äpplen i botten står i ugnen och blir god. Snart är det förmiddagste, tror jag bestämt.

Jag har lovat mig själv att ta det helt lugnt den här helgen. Med tanke på hur den förra, visserligen underbara men stressiga helgen slutade, så är det nog ett klokt beslut.
I och för sig ska jag gymma med Jennie imorgon, men jag överlever nog det. Förutom att jag kommer att få ett nervöst sammanbrott innan då. Alla kommer att stirra på mig när jag springer på ett löpband. Helt klart läskigt. Nervöst, nervöst. Fast så är det det enda jag planerat också. Kanske ska jag ner till Idala ikväll, men....Det räknas inte.
Att läsa om fysik räknas inte heller.
Eller att skicka in novellen till det mystiska författarsambundet.

Julia. Chokladtéet!